sofialouise

Can you tell me that I'm wrong?
Don't keep your broken heart too long
Deep inside you growing strong
Hold your head up high and this pain will die
somehow, somewhere, just try

Det är något visst med söndagkvällar. Man har så mycket tid över att tänka. Idag har jag tänkt så mycket att jag nästan vågar utnämna mig själv till en filosof. Jag tänker för mycket, det har min mamma alltid sagt. Hon har nog rätt. Idag har jag funderat över vad jag har gjort de senaste åren. Lite allt möjligt har jag kommit fram till. Både bra och dåliga saker. Jag har haft mina up's and down's så att säga. Allting har väl inte blivit riktigt som jag tänkt mig. Jag har sårat några som stått mig nära och vänner har fått lida av mina misstag, något som jag ångrar djupt. Jag har gjort många misstag. Men misstag är till för att lära sig av. Det finns så mycket i livet man kunde gjort annorlunda, som man ältar varje dag om och om igen. Det har jag gjort i flera år. Men äntligen vet jag att det tjänar ingenting till. Jag tror att allting händer av en mening. Idag kan jag istället säga att ja, självklart finns det saker jag gjort som jag ångrar. Men jag hade inte gjort de annorlunda även om jag så kunde. Genom åren och allt jag har varit med om har jag lärt mig så fruktansvärt mycket om mig själv och om livet. Jag vet att jag vet mycket som inte andra vet. Jag har träffat så många intressanta människor som inspirerat och fascinerat mig, så många starka personer som gått igenom mer än vad man ska behöva göra. Men framförallt har jag vuxit så mycket som människa. Jag är stolt över vem jag är. Folk får tycka vad de vill, de får tro vad de vill och de får säga vad de vill. Egentligen vet de ingenting. I slutändan är det viktigaste ändå att jag själv vet, att jag vet vem jag är och att jag är den människan jag vill vara. Bara för min egen skull och aldrig för någon annans. Aldrig.

Jävlar vad jag är bra. Dessutom har jag världens finaste vänner! Puss